Två dagar...

...hehe egentligen så är det inte jag som har nedräkning.
Det är Trean allra mest.
Men lite skoj är det ändå.

Idag har jag varit sååå duktig medan Ungarna varit iväg på sitt.
Äntligen har jag tagit tag i de sista säckarna med leksaker som stått ute på altanen, plus Ettans grejer som befunnit sig i flyttkartong och IKEA-kasse sedan i somras.
Två svarta sopsäckar med släng blev det.
Plus två sopsäckar med utsorterade leksaker.
Och Ettan, Tvåan och Trean har nu fått upp alla sina kvarvarande pryttlar på respektive rum.
Pust!

Jag var även till jobbet en stund imorse och snackade lite skit.
Och det har blivit ännu struligare på jobbet vad gäller chefen.
Sååå skönt att inte vara där, men trist med all oro som mina kollegor får stå ut med.
Mailade chefen angående skyddsrond - igen.
För nu håller taket i vårt personalrum på att släppa helt och de får ställa hink under hålet när det regnar för att det inte skall bli total översvämning.
Mailade även Huvudskyddsombudet för att rådfråga hur jag skall gå vidare.
Skrev också ut blanketter angående att jag vill att FK drar mer skatt varje månad.
Plus ansökningspapper gällande underhållsstöd.
Även om Familjerätten inte kommer att lägga ner faderskapsutredningen eller göra mig skyldig till att inte samarbeta genom att inte kunna namnge donatorn, så får jag väl betala tillbaks de pengarna då. Får bara se till att komma ihåg att sätta undan dem till ett speciellt konto så jag inte bara står där en dag.

Snart är det dags att åka in till stora staden med Ettan för det efterlängtade läkarbesöket. Tur att det blev idag, för han har jätteont i fötterna då han haft idrott idag. Plus stampat ihjäl en spindel. Hihi. Gullungen.
Sån tur att läkarbesöket blev efter skoltid, för han var rejält bekymrad i helgen över att han skulle missa skolan idag...han ville nämligen absolut inte missa NO-lektionen där de skulle seriekoppla med strömbrytare.
I fredags kom han hem och jublade att: "Mamma nu vet jag vad jag vill bli när jag blir stor!!!"
Då hade de fått seriekoppla sladdar till ett batteri så att en lampa skulle lysa. Och det hade varit så kul, så han bestämde sig där och då för att bli elektriker.
"Då kommer jag att tjäna mycket mer pengar än dig, Mamma!"
Jooo tack haha.

Nä, dags att packa ihop oss här.
Ettan hade en kompis med sig hem från skolan, men det blir bara en snabb speldejt.
Resten av Gänget hämtas av mormor idag, då jag inte vet hur lång tid det kommer att ta hos läkaren.

Igår kväll så fick jag sånt otroligt magknip förresten.
Nästan så där, så jag blev nervös att det var på gång.
Och med ens så kände jag hur icke-redo jag var.
Jag tog ut sopsorteringsskräpet till altanen och sedan rotade jag fram boken "Föda utan rädsla", för nu är det tredje gången jag gjort omlån på den sedan i somras och jag hade ännu inte ens öppnat den. Men jag läste igenom snabbsammanfattningen i alla fall.
Och efter ett toalettbesök så släppte magknipet haha...
Den pirriga känslan i kroppen försvann dock inte, så jag bestämde då att jag idag skall packa väskan som skall med till förlossningen... det får bli ikväll, för nu är det over and out för nu.