torsdag 6 augusti 2015

Hälsa-på-dag

Idag har vi varit på Fyrans förskola och hälsat på.
Det är lång tid att vara borta ett helt sommarlov, så för att det inte skall bli helt okänt när hon börjar på tisdag så gick vi dit och busade lite.
Mycket har ju förändrats - det är nya åldersindelade barngrupper, vilket leder till ny avdelning, andra kompisar (både nya och gamla) och både nya och gamla fröknar.
Hon var rätt blyg och nästan knäpptyst, men lekte mer och mer ju längre tid vi var där.
Hihi så fort vi kom utanför grinden igen så började hon babbla på som vanligt. Älskade Tokfian min.

På hemvägen så slank vi in på mitt jobb och babblade lite...till.
Jisses vilket snurr det är där just nu.
Jag kan säga som så att jag är rätt glad för att vara fortsatt ledig och inte behöva vara med om det. Men jag tänker massor på mina kollegor och hoppas att det ordnar sig bra.
Skall bli "spännande" att se hur verksamheten ser ut när det är dags för mig att jobba sedan...om jag ens har ett jobb att komma tillbaka till.
Det var förresten så FANTASTISKT skönt att få höra att min mage är liten. Att det syns att det är den minsta jag har haft. Att slippa höra "tjockis" och att jag blivit såååååååååååå stor och bla bla bla.
Så befriande.
Och jag saknar mina kollegor så himla mycket...få snacka både skit och allvar, skratta och bara vara. Det är det som jag saknar allra mest med jobbet.

Lyckades även slänga in ett litet snickarhjälpsinlägg i en lokal FB-grupp och fick genast ett par napp.
Plus att killen på Bemanningen ringde och tipsade om sin lillebror. Jag fick numret och ringde upp och då visade det sig att det var samma kille som min mor fått tips om redan igår och pratat med. Hittar jag ingen annan så har han möjlighet som till nästa helg.
Dock så kom jag på att jag ju faktiskt kunde maila min gamla klasskamrat som även fixat fönstren och av honom fick jag svaret att om jag vill så kan han och en snickare komma hit på måndag och kolla! Yey och hurra!!!
Jag visste väl att oro och stress inte var nödvändigt.
Kanske kan han skriva ihop en riktig offert med ROT och allt och där även inkludera material så slipper jag tänka på allt sånt överhuvudtaget. Då är det absolut värt den extra kostnaden om allt blir fixat och klart på en gång...kanske till och med även med väggpanel. Det vore ju rena drömmen.
Sen får jag se om jag faktiskt fixar att måla själv.
Jag kände redan när jag målade Ettans rum att det kändes ansträngt i högerhanden - precis som när jag målade köket och rummet bredvid när Trean låg i magen. Då var det såpass att jag knappt kunde hålla i tandborsten på kvällen sen. Typ karpaltunnelsyndrom, men på grund av överansträngning eller nåt.
Och lite likadant har jag börjat känna nu.
Ligger jag minsta lilla för länge på armen/handen på natten så domnar den lätt bort och jag måste ta ett annat grepp om tandborsten för att kunna borsta tänderna.
Så kanske skall jag vara försiktig med målningen, för det är just sådana rörelser och grepp som gör att det känns konstigt.
Jaja, lite krämpor skall väl jag också få känna av när jag nu har varit så lyckligt lottad alla gånger jag väntat Barn.

Sedan ställde jag mig för att börja laga middag.
Bara det att jag hade glömt att vi redan bestämt middagsmaten.
Som tur var så frågade Ettan via FB om maten var klart snart, för klockan var ju nästan fem och han var hungrig på hamburgare.
Ja visst ja!!
Så jag svängde upp Fyran på ryggen och gick och handlade...för typ tredje gången idag haha.
Sedan blev det burgare med friterad lök och pommes.
Ettan och Fyran åt först, för Tvåan och Trean busade i badkaret och hade så roligt.
Och det fick de gärna fortsätta med en extra stund, för Ettan tyckte att vi kunde överraska med en efterrätt - chokladbollar. För det var ju inte så att han själv var sugen på att ha något gott till kvällen sen... hihi. Jag känner min Son.

Han vill för övrigt att vi skall köpa en våg, för han vill kolla vikten.
Han tycker att han måste ha gått upp i vikt nu i sommar och det tror minsann jag också, för han har börjat äta så himla bra. Och mycket. Och ofta. Hihi han växer min Pojk. Kanske slipper han höra en massa tjat från lärare och skolmatspersonal det här året i alla fall. Det vore i så fall första gången.

onsdag 5 augusti 2015

Längtig!

Oooh efter en liten glutt i en av gravidgrupperna på Facebook så blev jag alldeles förlossninglängtig.
Klocka värkarna med värktimer.
Andas.
Känna.
Veta.
Njuta.
Längta.
Snart snart snart.

Tröttstart blev en vipsdag

Dagen startade med oväntade besked som lätt hade kunnat framkalla stor stress så här i sluttampen när allt helst behöver klaffa.
Men istället så kände jag bara att "Jahaa...det blir som det blir" och en stor trötthetskänsla vällde över mig.
Men den har nu lättat.
Och efter att ha fortsatt med lite småfix under dagen och fått dammsugit nedervåningen så det ser schysst ut där det inte är kaos, så känns det mycket lättare.
Jag visualiserar hur Treans rum kommer att se ut när allting är färdigt och jag bara vet att det kommer att bli fantastiskt bra.
En säng som vi fick av en granne som flyttade i vintras visade sig passa alldeles perfekt in på kortsidan, så det blir en mycket större fri golvyta än vad jag trodde det skulle bli.
Jag har även skissat upp lite snabbt hur andra möbler och förvaring bäst placeras, så allting är "klart" i tanken liksom.
Nu längtar jag bara tills vi kan få hjälp med snickerierna.

Vi började ju med att röja ur precis hela vinden imorse, eftersom vi vaknat till regnväder och jag tänkte att det blir en perfekt dag att stöka runt inne på.
Dock fick jag besked att snickaren som lovat att hjälpa oss denna vecka, ligger jättedålig på obestämd tid. Usch stackarn!! Hoppas verkligen att han kryar på sig snart. Och det skriver jag inte för att jag behöver hans hjälp - det ordnar sig alltid på något sätt - utan för att det måste vara så oerhört jobbigt att må som han gör just nu.

I alla fall.
Efter det beskedet så kom den där trötthetskänslan över mig.
Men vi fick besök av mormor (och jag fick en helt underbar klänning från Indiska - tusentack!!) och babblade bort en stund. Och sedan tog jag tag i både dammsugning och plockning, vi lagade mat och köpte glass och ja, sen hade visst hela dagen gått.
Trean provar på att sova i sitt blivande rum redan inatt. Jag får väl se hur det går. Inga gardiner eller något, så det var ju alldeles ljust när hon lade sig. Haha får se om hon kommer till ro överhuvudtaget.

Jag längtar dock något oerhört efter att hennes rum skall bli klart.
Vindsrensandet är över.
Mitt (plus Fyran och Femmans) sovrum är uppflyttat och pysselrummet nere är klart.

DÅ skall jag tvätta små yttepyttekläder och hänga på tork i trädgården.

söndag 2 augusti 2015

I blåbärsskogen

I förmiddags så tog Trean, Fyran och jag oss till skogen. Ja, Femman också förstås. Men jag tror inte att hen var så väldans medveten om var vi befann oss nånstans egentligen haha.
MASSOR med blåbär och tusentriljarders med mygg.
Men mumsigt var det och mina fingrar är fortfarande blå.
Direkt efteråt så tog vi oss till mormor och morfart, för vi hade plockat en liten påse med blåbär till gammelmormor också. Och så passade vi på att plocka av lite svarta vinbär hos dem.
Vår svartvinbärsbuske ger ju så himla liten skörd...jag måste se till att klippa ner den ordentligt för att se om det hjälper.
Men mormor och morfar har desto mer på alla tre buskarna. Plus att de även har både röda och vita och olika slags krusbär och hallon. Mumselimums!

När vi väl kom hem så tyckte jag att Fyran var väldans ledsen och hängig...hmm inte så konstigt. 39 graders feber. Så hon fick amma sig till sömns och under tiden hon sov så svängde Tvåan och Trean ihop en plåt med blåbärsmuffins.

Amerikanska burgare och pommes till nåt mellanting mellan lunch och middag och sedan körde vi dipp med grönsaker och tacochips till kvällsmat. Haha. Så kan det gå när tiden och dagarna bara rinner iväg.
Blir det fint väder imorgon och Fyran mår bättre så tar vi oss nog en till sväng upp i skogen. Vore ju verkligen najs att ha blåbär i frysen till i vinter för att boosta C-vitaminnivåerna.

Har precis suttit och skrivit ner fritids/förskoleschema fram tills skolan börjar. Det blir bara ett par tre tillfällen from näst-nästa vecka... men sen kör allt igång på allvar. Har övervägt att säga upp fritidsplatserna helt för Tvåan och Trean. Å andra sidan så har jag tänkt att kanske jobba lite politiskt och fackligt denna gången (jag avstod ju från allt vad jobb heter när jag var hemma med Fyran) så då behövs de ju. Jaja, det tål att kluras på. Det är inte så extrema pengar per månad egentligen i just fritidsavgift, så det gör inte så stor skillnad ekonomiskt om jag behåller platserna heller.

Vad gäller förskolan så har jag kollat upp vad som gäller tidsmässigt för Fyran.
Fram till förlossning och en månad efter så får hon gå sitt vanliga schema (om jag väljer att göra så) och sedan är det 15 timmar per vecka som gäller. Det står även att en kan välja mellan tre timmar per dag eller uppdelat på tre dagar. Då låter det sista alternativet som det allra bästa, så hon inte missar att få äta lunch med sina kompisar och så. Det vet jag att i alla fall Trean tyckte var urjobbigt att behöva avstå sitt sista år på förskolan, när hennes schema ändrades  när Fyran kom.
Nä, tre dagar med kompislek och två dagar hemma med Bebisen. Förutom de dagar jag har fackligt/politiskt också då förstås.
Ah det blir najs.
...och snart är det dags...
Jag har dock jättedåligt samvete för att jag tänker låta Ungarna gå på både fritids och förskola under tiden som jag är hemma nu med graviditetspenning innan Beisen kommer. Även om det bara är några veckor som det gäller efter att skolan har dragit igång.
Men jag känner att jag kanske behöver börja lyssna på min kropp också?
Och eftersom nätterna är som de är just nu (och sedan årsskiftet...som jag skrev om tidigare) så kan det vara skönt att veta att jag kan ta igen sömnen på dagtid åtminstone. Så att kroppen är mer utvilad inför förlossningen och allt som komma skall.
Och Ungarna hinner komma in i sina rutiner så att de har det i ryggen när allting vänds upp och ner med Femmans efterlängtade ankomst.
Plus att jag hinner stöka omkring och förbereda det sista utan att känna stress och press mitt i mina tretimmarssömnnätter.

Dessutom så tänker jag väl att jag skall ta på mig några Nämndemannadagar också de här sista veckorna. Vi är bara valda fram tills årsskiftet den här gången och vid nästa urval så kommer jag ju att stå som föräldraledig, så vem vet när/om jag får chansen igen liksom.
Hehe liiiiiiiiiiiite coolt vore det ju att sitta i domstolen när värkarna börjar. Fniss. Undrar om det går att hålla masken?!

lördag 1 augusti 2015

Kroppsjobb

Idag har det varit en sån där skön dag då kroppen fått jobba riktigt ordentligt.
Förmiddagen tillbringade Fyran och jag ute i trädgården. Först med att strosa runt och dra upp lite vissnade blåklint och lite surr och babbel med en kompis som kom förbi med sin pojk på deras sedvanliga förmidagspromenad.
Sedan satte Fyran och jag igång med att börja gräva upp ett par totalt igenväxta rabatter. I själva verket så kunde de knappast ens benämnas rabatter längre, då det vuxit så mycket gräs i dem att jag istället brukade klippa dem med gräsklippparen. Så oj vilken skillnad det blev!

Satt sedan och pratade en stund igen med samma kompis som kom förbi med pojken sin efter att ha gått en runda runt sjön. Så trevligt att få en liten pratpaus så där.
Sedan önskades det lunch - Ettan ville ha en repris på de amerikanska bbq-burgare han tipsat om häromdagen, så det bidde det. Plus pommes. Mums.

Det gav ny energi till att ta tag i gräsklippningen.
Jag började med den lilla närmast huset och fortsatte sedan med den största och typ därikring så slocknade Fyran där hon satt i Wompaten på ryggen. Hon vaknade lagom tills den stora gräsmattan var klar och sedan tog vi lite vätskepaus och glassdito innan vi fortsatte med nästa.
Tvåan fick lekbesök mitt i allt och till slut så hade jag ingen liten Busråtta på ryggen, utan hon var med övriga gänget och lekte kurragömma i trädgården istället. Hihi.
Och jag tackar min envishet att jag klippte klart hela trädgården idag, för vid 18-tiden så kom regnet. Tack!

Nu sover de allra flesta och min kropp känns rätt stel för en gångs skull.
Haha det är väl på tiden att jag i alla fall börjar känna mig liiiiiiiiiiite gravid?!
Även om det tog åtta månader och lite till.

Nästa vecka så kanske arbetet med kattvinden kommer igång.
Blir det verkligen av då, så funkar det ju faktiskt finfint utan att jag behöver känna mig alltför panikslagen haha.
Det största med det däremot, blir väl att röja UR vinden och sedan ta rätt på alla grejer.
Och att ställa allt till rätta igen.
Men åååååååh det skall bli så roligt att få fixa fint till Trean. Mammas stora tjej som börjar ETTAN om bara ett par veckor. Jisses hur hände det??

Fast jag undrar jag om jag kanske skall fortsätta ha mitt sovrum här nere ändå... Jag tänker på ifall att Femman får kolik eller sover oroligt på nätterna och så. Då kanske det är lika bäst att inte ligga så nära de andra så att de också vaknar?
Och Ettan som brukar sitta uppe till sent på helgerna och spela och så.
Eller också så har jag sovrummet där uppe men ser till att ha gammelmosters schäslong lättbäddad nere i rummet vid köket ifall ifall.

Hmm läggdags kanske?
Får jag önska i alla fall ett par timmars sömn på raken?
Det har ju varit lite si och så med det den "senaste" tiden (läs: sedan jullovet och nog ännu längre tillbaks) med diverse mardrömmar, somna-om-nattamningar och annat.
Jag snittar nog 3-4 timmar per natt - ibland mer ibland mindre, så snittet är nog rätt så sanningsenligt.
Jag skrev till en kollega idag som berättade hur snurrigt det kommer att bli på vårat jobb efter att vi öppnar igen efter stängningen, att jag kanske skulle hoppa in och jobba ett par veckor ändå.
Men jag menade det inte egentligen, för med tanke på antalet sovtimmar just nu och en förlossning och nytt familjeliv att tänka på, så kommer inte min stressnivå att fungera tillräckligt för att jobba inom LSS och med alla dessa förändringar. Men tanken var god i alla fall.

Idag är jag i v 33+2.
Haha jag hinner inte med!!
Njuuuuuuuuuuuuuuuuuuter och längtar <3

onsdag 29 juli 2015

Barnmorskebesök v 32+6

Idag i v 32+6 var det dags för besök hos barnmorskan.
Jag är verkligen så himla nöjd med valet av barnmorskemottagning...jag som så länge tvekade och velade och egentligen inte alls ville. Och ja innerst inne så vill jag väl inte nu heller på ett vis. Men det är skönt att få kollat hur Pyret ligger och mår och så.
För att inte tala om mina egna värden.
Förra besöket (och det första på nya mottagningen) var för en månad sedan och då var blodtryck och så bra. Men järnvärdet var verkligen katastrofalt dåligt - så lågt har jag aldrig legat förut.
...och då fick jag lite tummen ur att verkligen börja ta de där jämrans järntabletterna. Så det har jag gjort. Nästan varje dag. I alla fall flera dagar i veckan.
Så från att ha legat på 101 så har jag fått upp det till 124. Det är verkligen jättebra.
Blodtrycket var däremot helknasigt den här gången.
Men efter att ha vilat på britsen medan bm lyssnade med tratten och kände hur Femman ligger (rörligt och högt men med huvudet neråt - hurra!!!) så hade det sjunkit till inom ramen igen.
Att ta blodtryck samtidigt som en ammar en nyfiken Fyran som försöker putta bort bm med fötterna, kanske inte är helt optimalt hehe.
Magen har dock växt som den skall och följer sin kurva fint. Ligger precis mittemellan medel och under.
Liten och fin mage, med andra ord.
Ny erfarenhet att faktiskt ligga UNDER medelkurvan för en gångs skull. Med Tvåan och Trean låg jag högt över medan Ettan och Fyran har varit mer medelmagar (snäppet större).
Bm skall dessutom kolla upp hur det fungerar med remiss om jag vill föda på BB Sophia.
Hon förstod helt och hållet mina anledningar till varför och det är flera som fött just där som också gått på Hjärtat. Men hon skulle kolla upp det där med fria vårdval och remiss och allt sånt och så får jag info vid nästa träff, om en tre veckor så där.

Nu är det snart dags att krypa till sängs.
Ettan och jag har tittat på Terminator - premiär för oss båda.
Jag har ju sett snuttar av filmen och det känns som att jag har sett den helt, eftersom jag kan storyn efter alla dessa år. Men det var skoj att se hela på riktigt.
Vi får väl se om vi tar 2:an imorrn eller vid tillfälle. Ettan var inte helt imponerad kan jag säga haha.
Och lite grand förstår jag honom. Jag föredrar också Fast & Furious eller Sagan om Ringen. Men det tillhör nästan allmänbildningen att ha sett Terminatorfilmerna, så vi lär väl titta igenom dem alla till slut haha.



tisdag 28 juli 2015

...tiden...

Häromdagen när jag hade postat lite magbilder på Facebook så kom jag sedan på mig själv: Shit, jag är ju bara i v 31+ och jag som skrev 32...jag måste in och ändra!
...men jag kände att jag bara var tvungen att kolla och jomenvisst, jag hade ju haft rätt när jag lade upp bilderna: jag är i v 32+!
Liksom va?!
Hur hände det?
På torsdag är det veckobyte. 33+0
Jisses.
Och jag inser att det där med att göra om kattvinden till sovrum får skjutas på framtiden.
Även om jag får hjälp med snickrandet, så kommer jag inte ha varken tid, lust eller ork att måla själv.
Det är ju liksom inte så att livet och tiden stannar av under tiden det fixas med heller, utan gräs skall klippas, golv dammsugas, tvätt hängas...och så är det möten att springa på, skola som börjar och ja... Det blir som det blir helt enkelt.
Men som sagt, så kanske jag skulle börja kolla av de där yttepyttekläderna snart?
Och fixa tygblöjsdejt?
Låna hem trikåsjalen?

Haha nu så här när verkligheten slagit mig med all sin fulla kraft, så tänker jag litegrand att det hade varit himla skönt och praktiskt att ha fixat med det där redan i våras.
Men då var ju allt fortfarande så nytt.
Så osäkert.
Så fullständigt svindlande lyckligt men overkligt.
Nu är det också svindlande lyckligt men betydligt mera verkligt haha.
Och jag börjar känna av tiden som bara tickar på.

Hmmm kanske skulle jag ta tag i det där med att fixa någon som kan ta hand om mina fyra stora Underbaringar medan jag föder Barn också?!
Och om jag får remiss till BB Sophia (skall till bm imorgon och tänkte ta upp det då), kolla upp hur jag gör för att ta mig dit. Sjuktaxi (med remiss kanske det är möjligt?), tåg, taxi, skjuts, cykel, promenera??

(...och ssssch lova att inte säga något. Men mina tankar vandrar redan nu till hur jag skall lägga upp planering och ekonomi för en eventuell IVF i Danmark...att våga hoppas på att ännu en insemination skulle fungera är mer än vad jag ens kan snudda med tanken vid...)